Varför en lag om företagshemligheter?

Att konkurrera med sin arbetsgivare under pågående anställning är redan praxis som utgör sakliga skäl för uppsägning eller avsked. Dessutom kan arbetstagare bli skadeståndsskyldiga för fel och försummelse i tjänsten enligt skadeståndslagen, men det krävs att synnerliga skäl föreligger för att skadeståndsansvar ska utdömas.

Lagen om företagshemligheter (2018:558) skärper arbetstagarens ansvar vid obehöriga angrepp på företagshemligheter. Lagen innebär också att en ny arbetsgivare som drar nytta av företagshemligheter kan hållas skadeståndsskyldig.

Vad är en företagshemlighet?

För att något ska klassas som en företagshemlighet enligt lagen om företagshemligheter, måste följande kriterier vara uppfyllda:

• Det måste röra affärs- eller driftsförhållanden.
• Informationen får inte vara allmänt känd eller lättillgänglig.
• Arbetsgivaren måste ha vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla den.
• Informationen ska kunna medföra skada i konkurrenshänseende om den hamnar i orätta händer.

Exempel på företagshemligheter kan vara prislistor, kundinformation, leverantörsinformation och interna strategier.

Vad är icke laglig hantering?

Ett angrepp på företagshemligheter innebär att en arbetstagare obehörigen:

• Bereder sig tillgång till,
• Tillägnar sig, eller
• På annat sätt anskaffar företagshemligheten.

Här är ett exempel från förarbetena till lagen som illustrerar gränsdragningen mellan laglig och otillåten hantering:

”En vanlig situation är att en arbetstagare som har tillgång till företagshemligheter, i strid med arbetsgivarens instruktioner, kopierar hemligheter till exempelvis ett USB-minne. Om syftet med kopieringen är att underlätta arbetet för arbetstagaren själv är detta inte ett obehörigt tillägnande. Däremot blir det ett obehörigt tillägnande om kopieringen sker med avsikt att göra företagshemligheten till sin egen, eller om arbetstagaren trots arbetsgivarens uppmaning inte lämnar tillbaka eller förstör kopierade dokument.” (prop. 2017/18:200 s. 40, 142 f.)”

Vad kan bli resultatet av felaktig hantering?

Det som primärt är i fokus är skadestånd.

För att skadestånd ska bli aktuellt krävs det att angripandet skett:

1. Uppsåtligen eller oaktsamt hos arbetsgivaren och som hen fått ta del av i sin anställning
2. Under sådan förhållanden att hen insett elller borde ha insett att denne inte fick avslöjas.

Att konkurrera med sin arbetsgivare under löpande anställningstid är också typiskt sakliga skäl för uppsägning eller avsked.

Vad gäller efter anställningen?

När anställningen har avslutats krävs det synnerliga skäl för att arbetstagaren ska kunna hållas skadeståndsskyldig för att ha avslöjat företagshemligheter. Utgångspunkten är att lojaliteten upphör när anställningen gör det, och arbetstagaren är fri att konkurrera med sin tidigare arbetsgivare.

Om det dock går att visa att arbetstagaren under anställningstiden har angripit företagshemligheter, till exempel genom att kopiera dem för att använda senare, kan detta utgöra synnerliga skäl.

Information som arbetstagaren har i sitt minne får dock normalt sett användas.

Går det att avtala om detta?

Delvis finns det möjligheter att avtala med sin personal om det som kallas konkurrensklausuler. Det krävs dock att dessa är skäliga för att vara bindande. Det är mycket vanligt förekommande att konkurrensklausuler i anställningsavtal i verkligheten inte är bindande just på grund av att de inte är skäliga.

Tips på mer läsning:

Hur arbetsgivaren kan förebygga konkurrens

Konkurrensklausuler vid anställningsförhållanden Att förebygga konkurrens är ett stort och…

Tillämplig lagtext

Lag om företagshemligheter

Vad som avses med företagshemlighet

2 §   Med företagshemlighet avses i denna lag information
1. om affärs- eller driftförhållanden i en näringsidkares rörelse eller i en forskningsinstitutions verksamhet,
2. som varken som helhet eller i den form dess beståndsdelar ordnats och satts samman är allmänt känd hos eller lättillgänglig för den som normalt har tillgång till information av det aktuella slaget,
3. som innehavaren har vidtagit rimliga åtgärder för att hemlighålla, och
4. vars röjande är ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende för innehavaren.

Erfarenheter och färdigheter som en arbetstagare har fått vid normal yrkesutövning är inte en företagshemlighet. Inte heller är information om något som utgör ett brott eller annat allvarligt missförhållande en företagshemlighet.

Andra uttryck i lagen

3 §   Med angrepp på en företagshemlighet avses att någon utan innehavarens samtycke
1. bereder sig tillgång till, tillägnar sig eller på något annat sätt anskaffar företagshemligheten,
2. utnyttjar företagshemligheten, eller
3. röjer företagshemligheten.

Med utnyttjande av en företagshemlighet ska även avses att någon tillverkar varor vars formgivning, egenskaper, funktion, tillverkning eller marknadsföring gynnas avsevärt av en angripen företagshemlighet. Detsamma gäller då någon bjuder ut sådana varor till försäljning, för ut dem på marknaden eller importerar, exporterar eller lagrar sådana varor för dessa ändamål.

Lagen gäller obehöriga angrepp på företagshemligheter

4 §   Lagen gäller endast obehöriga angrepp på företagshemligheter.

Som ett obehörigt angrepp anses aldrig att någon angriper en företagshemlighet för att offentliggöra eller inför en myndighet eller ett annat behörigt organ avslöja något som
1. skäligen kan misstänkas utgöra brott med fängelse i straffskalan, eller
2. kan anses utgöra något annat missförhållande och offentliggörandet eller avslöjandet sker till skydd för allmänintresset.

Skadeståndsansvar

5 §   Den som gör sig skyldig till brott enligt 26 eller 27 § ska ersätta den skada som uppkommer genom brottet eller genom att företagshemligheten utnyttjas eller röjs.

6 §   Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos en näringsidkare eller en forskningsinstitution som han eller hon i förtroende har fått del av i samband med en affärsförbindelse med näringsidkaren eller forskningsinstitutionen, ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet.

7 §   En arbetstagare som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshemlighet hos arbetsgivaren som han eller hon fått del av i sin anställning under sådana förhållanden att han eller hon insåg eller borde ha insett att den inte fick avslöjas ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet.

Om ett utnyttjande eller röjande har ägt rum sedan anställningen upphört gäller ansvaret enligt första stycket endast om det finns synnerliga skäl.

9 §   Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet angriper en företagshem-lighet som, enligt vad han eller hon inser eller bör inse, i ett tidigare led har angripits av någon annan, ska ersätta den skada som uppkommer genom förfarandet.